kozmicblues

Kära ni

Jag är uppväxt i ett hem som aldrig är tyst. Det har alltid funnits musik i mitt liv. Jag tycker det är roligt att tänka tillbaka och minnas. Det finns album som man aldrig kommer att glömma trots att dom är sönderspelade eller kanske bara är någonting man försöker glömma att man en gång har lyssnat på.

Här kommer några av mina album genom åren som jag aldrig kommer att glömma.

Robyn is here 1995

Detta var en av mina första skivor som jag ägde.

Jag älskade Robyn, jag var klippt som henne, jag trodde att det var jag som var Robyn.

Såklart avgudade jag och Matilda Spice Girls precis som alla andra.

Förlåt pappa att du har fått stå ut med all skitmusik under åren. Vi lyssnade ju också på Backstreet boys, Aqua,Vengaboys, med mera, med mera.

Men just den här skivan kan vara den vi spelat mest under en kanske alldeles för lång period.

Ja, barn lyssnar på allt. Kontrasten mellan Spice Girls och Thin Lizzy är ganska stor.

Men under hela min uppväxt har denna skiva alltid spelats. Och jag älskar den, fortfarande.

Detta är en skiva som jag också fortfarande älskar.

Första gången jag hörde Ted var på fest hos Sussie och Veijo (Mamma och pappas vänner). Jag kanske var 6-7 år. Mammas kompis Mia som bor här i Skåne satte på Sol, vind och vatten på högsta volym och jag njöt lika mycket som hon gjorde trots att hon säkert hade pimplat en hel del vin.

Några år senare, ganska många år tror jag, jag gick i fyran och hade precis brytit armen på två ställen.

Jag hade kommit hem från sjukhuset och var tvungen och vara hemma någon dag från skolan så jag köpte skivan på konsum och lyssnade fler än säkert tio gånger. Jag var fast.

Ungefär i samma veva köpte jag denna skiva. Vi hade den som bilskiva i flera år.

Här tackar jag Curt Edwertz som har influerat mig till att lyssna på den gamle trubaduren.

Ibland vet jag inte riktigt vem som är vem.

Det här tyckte jag var roligt.

Nästa gång ska jag nog nostalgisera om musiken som jag lyssnade på under högstadiet.

Vi hörs gott folk! PEACE