Veckans Babe

Veckans Babe är någon som jag har varit kär i väldigt länge. Han är grym.
Damer och Herrar låt mig presentera Sveriges bästa rappare!
Jason Diakité!
Motivering:
Som sagt är han Sveriges bästa rappare enligt mig. Han gör sjukt bra musik tillsammans med sjukt bra musiker.
Jag älskar när han kompas av bandet Damn! Massa blås och och allt blir fett och funky.
Han har också haft egna radioprogram i p3 och varit sommarpratare i p1.
Men det bästa av allt som jag tror många inte vet om är att han vann sin första grammis för musiken som han skrev till tv-serien "Kniven i Hjärtat". När jag och Johan tågluffade kollade vi igenom serien.
Serien är ganska töntig många gånger men eftersom jag älskar svenska serier gillade jag den.
Det är en dramaserie med musikalinslag och manus är skrivet av bland annat Peter Birro som även har skrivit manuset till "Upp till kamp" (asbra svensk serie).
Sammanfattningsvis vill jag bara säga att Timbuktu är helt sjukt cool och snygg.
Grattis älskling, du är Veckans Babe!

Om lyckan finns inom mig kan du väl göra ett tecken, en nysning eller något.

Jag är så jävla fattig.
Och är man jävligt fattig blir plötsligt hela livet fattigt. Men det behöver inte vara så bara för att vår värld säger det.
Jag vill fokusera på annat istället för pengar. Och jag kan inte komma undan med att det är lätt för det är det inte.
Men jag vill inte tycka att pengar är det viktigaste. Och nu när jag inte har några behöver jag inte heller bekymra mig.
Istället ska jag försöka hitta lyckan inom mig.

Lyckliga dagar

Kära ni
Jag kan inte förklara hur nice jag har här nere i Malmö. I två dagar har vi haft riktig sommarvärme och då menar jag typ utomlandsvärme. Vi solar på klipporna och badar i havet, ibland tror jag typ att det är jag som är Wilma i Skärgårdsdoktorn.
Det är såklart iskallt i vattnet men bara man har doppat sig är det skönt. 
Jag, Johan och Anton började dagen med en sväng till IKEA. Utan att hitta någonting som vi ville köpa åkte vi hem igen för att bada. Vi var nere vid klipporna i säkert 3 timmar och vi badade flera gånger. Helt sjukt nice!
Förra veckan hade jag även besök av mamma och det är nog därför jag inte har bloggat.
Det var så skönt att ha henne här. Jag visade henne både stan och ön, vi åt på Lilla torg, var ute hos Maria på middag, tittade på filmer och vi var till Ribergsborgs Kallbadhus, som var det bästa av allt!
Man badar bastu med utsikt över havet och sedan går man ut för att doppa sig i vattnet.
Det kan man göra året runt. Är det vinter så badar man liksom isvak. Och alla är nakna. Typiskt mig att gilla nakenbad men vafan, det är en sådan befrielse! Kvinnor och män bastar och badar inte ihop även fast det finns gemenstamt också. Dock kan man se en och annan penis om man kikar över på andra sidan för att citera Annelie Spolander (Mammas kompis som också var med).
Så om ni någon gång kommer och hälsar på så kommer ni få åka till Kallbadhuset och bada nakna med mig.
Helt fantastiskt!
En liten grej till.
Mamma, jag är så tacksam över att just du är min mamma.
Mitt liv skulle vara så mycket svårare om jag inte hade dig. Du är precis som allt annat fint i världen, man kan liksom inte förklara den stora kärleken.
Jag älskar dig mamma.
Och jag älskar min pappa. Och min  underbara syster. Och mormor och morfar!
Jag älskar alla jag känner.
Kallbadhuset
Här badar vi, här bor vi.

Veckans Babe

Min kära vän Frida Ashbourne kom med ett förslag om denna Veckans Babe.
Jag höll på att dö av förvåning och skratt. Hon skrev såhär:
"Ett tips inför morgondagen veckans babe är wildkids ola, seriöst han är så jävla snygg!!! och bra!"
Jag tar detta på fullt allvar och måste medge att hon måste blandat ihop "Veckans Babe" med "Veckans tönt" eller kanske till och med "Årets Fail".
För det första är han inte snygg, och nej det behöver man inte vara för att bli Veckans Babe men han har ingen som helst karisma heller. Han kanske hade någonting där när han var programledare i "Myror i brallan" men jag måste medge att FaktaFanny var dubbelt så mycket bättre än honom.
Och när han dömdes för narkotikabrott 2011, vilket han förnekade, men faktiskt dömdes till försvann hela hans glans. Han är inte längre chefsredaktör på kamratposten och fick lov att sluta som programledare för Wildkidz.
Grattis Ola du blev Årets Fail 2011.
Över till något helt annat. Veckans Babe ska utses!
Håll i er, damer och herrar låt mig presentera Veckans Babe.
Donald Faison!
Motivering:
Därför att jag älskar Scrubs och svarta män.

Veckans Babe

Äntligen har måndagsångesten knackat på dörren!
Jag vägrar öppna och ägnar mig åt Veckans Babe istället.
Damer och herrar, gummor och gubbar, barn och tonårsterrorister låt mig presentera Veckans Babe!
Kakan Hermansson!!!

Motivering:
Bra kvinnliga förebilder växer inte på träd och därför måste vi hylla dem som faktiskt finns.
Jag tycker att hon är fett cool och utstrålar styrka. Jag gillar att hon är öppen med att även hon har haft motgångar i sitt liv men att det blir bättre.
Hon kämpar för feminismen och för livet, precis som vi alla borde göra. Hon är ett bevis på att adhd inte är någonting negativt, visst det kan vara jobbigt, men som hon själv skrev i sin blogg om att ta medicin för adhd:
"Jag har valt att inte göra det på grund av att jag är rädd för att bli personlighetsförändrad, jag är rädd för att min hjärna ska jobba annorlunda, att den inte ska vara lika snabb och genialisk som den är nu."
Hon är sann, hon är på riktigt och har humor. Om ni inte har sett "Kaka på Kaka" som visades på svtplay så gör det!
Vi borde helt enkelt bli lite mer som Kakan.
Grattis Kakan, du är Veckans Babe! Kram.

Lördag på Sundskajen

Kära ni
Sorry för att jag har vägrat skriva på några dagar. Jag har bara inte haft lust.
Min fina kära vän Julia brukar tjata om att jag ska uppdatera mera. Hon vill veta vad jag gör om dagarna. Hon saknar lite info om mitt liv vilket jag tycker är tråkigt att skriva om bortsett från när jag spiller ut massa pepsi på kunder eller råkar spotta i motvind under min springtur i solnedgången.
Men eftersom hon så gärna vill veta så ger jag henne en kort förklaring på vad jag gjort i veckan innan jag börjar tjata om någonting annat viktigt.

Under veckan har jag jobbat och när jag inte har jobbat har jag druckigt bärs med grabbarna, varit och sett på lite livemusik, druckit lite bärs igen, varit på skatepremiär och grillat vid havet.
Vad hände med mitt kvinnliga jag undrar jag genast men kom lika snabbt på att jag aldrig har haft något kvinnligt jag. Eller? Jag började faktiskt sminka mig i fyran men om det är kvinnligt kan man ju fråga sig.
Frågar ni mig skulle jag svara att det är omänskligt, inte kvinnligt.

Såklart har jag någonting som jag funderar över. Veckans debatt handlade om det kan vara skadligt för barn under två år att gå på dagis (eller förskola som det så fint heter). Det var många som brusade upp över att Rigmor Robért påstår eller tror (jag vet inte) att det kan vara skadligt. Jag upplevde det inte som om hon säger att det är skadligt utan mer som att det finns barn som är extra känsliga samtidigt som det finns barn som klarar det alldeles utmärkt.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Jag känner bara att efter både lång praktik och lite vikariat inom förskolan har jag verkligen fått sett 1-åriga barn spendera 8-9 timmar på förskolan varje dag. Jag kan tycka att det är synd att barnen får spendera mer tid på förskolan än vad de gör hemma med sina föräldrar. Däremot är det viktigt att barn får gå på dagis, jag som inte gick på dagis fick lov att börja när jag var fem år för att jag hade problem med att prata till exempel. Jag syftar alltså på att dagis är nyttigt för barnen och att man som barn utvecklas på dagis.
Men jag upplever att man missuppfattar debatten. Man menar ju såklart inte att förskolan är dålig eller att barn inte borde vara på dagis. Men det kanske finns en problematik över att barn som knappt fyllt 1 år ska få spendera så mycket tid på dagis på grund av att föräldrarna måste arbeta. Och jag vet att många föräldrar inte har något val, man måste jobba för att det ska gå runt.
Men försök se att det kanske är ett problem istället för att försvara era föräldraskap, för det är inte det debatten handlar om.

Och jag blir så irriterad på föräldrar som taggar till så fort det blir prat om hur man ska göra med sina barn. Det pratas om skam och skuld som delas ut, att människor som inte har barn ska inte lägga sig i och den berömda
du-ska-fan-inte-tala-om-hur-jag-ska-göra-med-mitt-barn-attityden dyker upp.
Och nej, ingen ska tala om hur du ska göra med ditt barn och du är ingen dålig förälder. Men har du tänkt på att det är du själv som är så jävla rädd för att vara en dålig mammi eller pappi så du skuldsätter dig själv och använder alla sorters försvarsmekanismer som finns för att inte vara en dålig förälder. Herre gud, vi talar inte om hur just enskilda människor ska uppfostra sina barn utan vi talar om samhällets normer och helheten av hur olika sorters individer ska överleva på bästa sätt. Jag har inga barn, men jag har varit ett och jag får tycka och tänka hur mycket jag vill. Jag tycker det är viktigt att man förstår skillnaden på att tycka och tänka om någon enskild individs föräldraskap och att tycka någonting om samhällets syn på helheten.
Problemet är att alla människor är så jävla bra att känna skuld för någonting som inte ens är en skuld.
Låt människor få debattera och lita på att du själv gör rätt.
Och ja, jag vet att jag kommer bli precis likadan när jag själv har ploppat ut mina kidz. Men vafan.

Veckans Babe

Denna vecka är Veckans Babe någonting alldeles extra!
Denna man är en person som förtjänar denna plats mest av alla tror jag. Han är skådespelare, såklart.
Ni kanske tycker att jag borde variera mig i mina val med tanke på att jag bara valt skådespelare eller komiker, men någon ändring kommer aldrig att ske. Så ni vet. Det är klart att Veckans Babe inte behöver vara komiker eller skådespelare men jag tänker inte minska ner på dem. Tillbaka till ämnet.
Damer och herrar låt mig presentera Veckans Babe:
Erik "Tobbe" Johansson!



Motivering:
Det är väl klart att grundaren till Veckans Babe är en Babe. Han är en riktigt bra skådespelare och jag tycker att han har fått för lite cred. Det finns ingen roll med honom, som jag har sett, som jag tycker att han spelar dåligt.
Just nu är han aktuell i "Riktiga män" som är en teaterpjäs som visas på svtplay.
Än så länge finns bara akt 1 ute men på fredag visas även akt 2. Jag tycker verkligen att akt 1 i "Riktiga män" var bra. Det är sådan slags teater som jag tycker är rolig, precis i min smak.
Sedan är det fett coolt att han har gått på teaterhögskolan här i Malmö.
Erik, om du ser det här och en dag återvänder till Malmö så finns jag på Sundskajen 24.
Du är VECKANS BABE!
Puss från din Fanny.

Frustration

Okej, på senaste tiden har jag sett på debatt om skönhetsideal och om alla dessa skönhetsoperationer, samt "Skönhetsbubblan" på svtplay som är ett TVprogram som handlar om detta.
Jag blir så sjukt provocerad av debatten därför att jag känner en sådan stor frustration över att unga tjejer inte förstår vad dessa skönhetingrepp oftast handlar om.
Man pratar om att man får bättre självkänsla och att ingreppen är någonting positivt när man kan göra en bättre förändring av någonting man inte är nöjd med. Och att man gör allting för sin egen skull.
Som fan heller, säger jag.
Problemet är att självkänsla är känslan om att känna sig älskad av andra, känna sig älskad av sig själv och tycka att du själv är värd någonting.
Vilket betyder att din självkänsla inte handlar om ditt utseende.
Anledningen till att jag inte tycker om den stora skönhetsindustrin beror på att det finns ett större antal tjejer som går igenom alla dessa skönhetsingrepp i hopp om att finna lyckan än antalet människor som faktikt behöver ändra någonting i sitt utseende.
Jag som person är inte helt nöjd med mig själv, jag vill vara smalare, ha perfekta bröst och ha en perfekt hy.
Men jag är inte dum.
Jag förstår att jag inte skulle bli lyckligare om jag skulle ändra på mig. Jag kanske skulle få bättre självförtroende, men det är en annan sak. Men skulle jag känna mig mer älskad? Skulle jag tycka att jag var en bättre person med större bröst och mindre midja? Svar nej.
De vi tjejer inte tänker på är att om man gör en djupare analys om varför man exempelvis vill göra större bröst handlar det inte om att man vill ha ordagrant större bröst. Man vill känna sig självsäker och när man känner sig självsäker utstrålar man någonting extra. Man vill åt det som kallas karisma, man kan inte ta på det utan det bara finns där. Man vill komma in i ett rum och få personer att se dig som en persom som andra vill vara.
Sanningen är, tyvärr, att större bröst resulterar inte i större självsäkerhet. Allt sitter inuti dig, inte utanpå.
Sorry, om det kom som en chock.
Jag blir irriterad över att det finns en bild av att om du ändrar ditt utseende till det idealet som finns, kan du bli en framgångsrik kvinna. Jag menat Kissie opererade om hela nyllet och svälter sig själv vilket resulterade i enormt mycket framgång genom sin blogg och pengarna rullade in för henne.
Hur lycklig tror ni att hon är? Det är sorligt om man inte ser hur trasig hon är.
Och hur många 13-15 åriga tjejer försöker göra samma sak som hon gjorde?
Det sjuka är att de flesta som gör ingreppen blir ändå inte nöjda så därför gör man mer.
Varför uppmärksammas inte detta mönster, hur kan det vara så svårt att se?
Varför förstår vi tjejer inte?
Och det är lätt att skylla på att killarna är dem som får oss tjer att tänka så om oss själva. Men så är inte fallet. Visst killarna bidrar, men vi tjejer går med på att acceptera situationen.
Och pengarna, så sjukt mycket pengar som dras in tack vare oss tjejer som fyller läppar, opererar brösten och fettsuger magen. Jag tål inte att se de där gamla äckliga gubbkirurgerna som gör detta. Hur de försvarar alla dessa unga tjejer som vill ändra på sitt utseende bara för att fortsätta tjäna så mycket pengar som de faktiskt gör.
De påstår att en utredning görs innan varje operation om personen är tillräckligt stabil eller inte. Att man får prata med en beteendevetare som bedömer vad man verklig är ute efter med operationen.
Så mycket skitsnack för att göra det hela mycket luddigare. Det finns så jävla många och tydliga bevis på att ostabila unga tjejer gör allt för att få känna sig värda någonting, för att bli älskade.
Jag dömer inte de tjejerna som tillåter ingrepp och jag tror inte att alla är trasiga eller psykiskt ostabila. Jag tycker absolut inte att tjejer som gör det är dumma.
Men jag tror inte heller på att man får bättre självkänsla av att göra det, vi människor är ute efter någonting annat. Vi vill ha bekräftelse, vi vill vara viktiga och det vill alla människor.
Jag tycker det är sorgligt att man ska behöva skära upp sin kropp och sticka in nålar i läpparna för att känna sig nöjd med sig själv. För du blir oftast inte nöjd med dig själv, det har vi bevis på.
Börja gå i terapi istället. Kanske finns det en djupare anledning till att du inte är nöjd med dig själv?

Hallonbåtar

Idag var det massor med segelbåtar utanför vår balkong!

Ledig söndag på Sundskajen

Kära ni
Vi har fått tillökning i familjen!
Igår flyttade David in. Det känns jättebra. Skönt att få en snickare i familjen också, så vi kan få upp hyllor och sånt på väggarna. Inte för att jag inte kunde ha gjort det själv, jag är faktiskt ganska händig. Men David har en borr och med hans hjälp blir det nog mindre svordomar och skador på både väggar och mig själv.
Han hade även med sig en soffa och köksbord med stolar! Nu är det riktigt mysigt här hemma.
Idag är det söndag. Jag var jättetrött imorse efter mitt tolvtimmarspass igår på Jensens.
Kan vara ärlig att jag inte vaknade med ett leende på läpparna (vilket aldrig händer).
Men när grabbarna hade dragit iväg för lite skate och jag vaknat till och insett att jag har en ledig söndag framför mig kändes det bättre. Och efter bacon, makaroner, en massa ketchup och ett stort glas cola till frukost var jag i nästan i form igen. Tog även en dusch och sjöng för full hals i duschen så nu är allt primus.
Någon har glömt ett par kärleksbrillor här på Sundskajen, jag tror nog att det är Denises.
Jag ser chansen att få posera med dem såklart!

Gud välsigna oss, amen.

Kära ni
En liten kort uppdatering!
Jag har jobbat 22 timmar på två dygn.
Lagomt trött slår jag på Big Brother för att kolla ikapp det jag har missat.
Jahapp, tack för den ångesten.
Jag fick helt seriöst en ångestattack av att se svin vara otrogna och äckligt berusade.
Jag vill inte förstå att folk kan ha så stora problem med sig själva att det drabbar så många andra.
Samtidigt spottar de på sig själva.
Och den stora förnekelsen, den äckliga jävla förnekelsen.
Snälla Gud, säg att vi människor inte är som dem även fast vi kanske är det.
Och du Gud, jag vet att jag är lite för insatt i Big Brother.
Godnatt, vi hörs imorgon.

Magnus Betnér

Kära ni
Jag har precis tittat på "Betnér Direkt".
Jag tycker att det är ett jätteintressant program där Magnus Betnér bjuder in tre paneldeltagare plus en gäst som får i uppgift att tillsammans med honom diskutera olika ämnen som till exempel bistånd och välgörenhet, folkhälsa och yttrandefrihet. Nästa måndag ska barnuppfostran diskuteras.
Jag är lite av ett fan när det gäller Magnus. Jag har hört många gånger att han inte är rolig och hans humor beskivs som satirisk. Jag kan hålla med om att han kan vara hård men skulle mer beskriva hans humor som någonting som vi andra inte ens vågar tänka. Ibland tycker jag att han kan vara dryg men det är så många gånger han säger saker som det faktiskt det ligger någonting i och som är jävligt roliga.
Han har starka åsikter och förvandlar sånt som han tycker är fel till humor.
Och frågar ni mig är det väldigt humoristiskt.
Jag skulle beskriva Magnus Betnér som en smart och rolig komiker, som vet vad som är viktigt att lägga fokus på, han är en aning bitter med en touch av att vara en böld i röven.
Jag blev nyfiken på vad han röstade på i förra valet och googlade.
Jag blir såklart inte förvånad när jag fick reda på svaret.
För er som också tycker att Magnus Betnér är intressant så läs hans blogginlägg om hans röst förra riksdagsvalet här på min blogg.
Och för er som tycker att det är tråkigt att läsa om politik kan klicka er in här istället :
http://www.kissies.se/
Magnus Betnérs blogginlägg om förra riksdagsvalet:

"Jag har våndats extra mycket det här valet. Många sömnlösa nätter har det blivit. Det är nämligen så att jag är en blankröst. En solklar blankröst. Det finns inget parti som tycker tillräckligt likt mig för att de ska få min röst. Så är det bara.  Förra valet röstade jag på Fi som lite av en proteströst och för att jag tycker jämställdhet är en av de viktigaste frågorna. Precis som jag påpekade då skulle jag aldrig rösta på Fi om de hade chansen att hamna i en regering eftersom jag dels inte är helt överens med dem ens om hur man ska jobba för jämställdhet och dels tycker de är helt ute och cyklar när det gäller t ex ekonomi, men som alternativ till en blankröst kändes det perfekt.

Hur som helst, det här valet handlar om en enda sak för mig. Att se till att Sverigedemokraterna inte kommer in i riksdagen och om de gör det, att de inte får något att säga till om. Därför kan jag inte rösta blankt. Jag kan heller inte rösta på Fi. För att minska SDs inflytande så kan man inte rösta på ett annat pytteparti. De som säger det ljuger. Så är det bara. Alltså går även Piratpartiet bort, alldeles oavsett att jag tycker de har helt fel i det mesta.

Helt optimalt för mig som lutar mer åt det borgerliga hållet i det mesta vore förmodligen att rösta på Kd (För att minska, den i och för sig lilla risken att de åker ur riksdagen) men det kan jag bara inte förmå mig till. Att rösta på ett stockkonservativt, homofobiskt, kristendomskramande parti för att bli av med ett annat blir väl magstarkt. Även om man med Kd till skillnad från SD slipper rasismen och faktiskt får konstruktiva förslag på politik över hela brädet så går Kd bort. Jättebort. Och det är ett problem med hela alliansen för mig. Att Kd är med.

I rödgröna blocket finns Vänsterpartiet som aldrig ens finns med i mina överväganden. (Håller med dem om utrikespolitik ibland. Nästan aldrig om något annat.) Socialdemokraterna finns inte heller med. Monopol, stort statligt ägande, fel sätt att skapa nya jobb och en politik som är tvärtemot vad jag står för i det mesta. Förutom då att de leds av Mona Sahlin.  Hon är den mest inkompetenta och opålitliga partiledare något svenskt riksdagsparti har haft sedan jag började rösta på 90-talet. Hon ensam gör att sossarna går bort. Förutom deras politik då. Och att varenda kulturpersonlighet verkar gå ut och stötta sossarna från sina 7-miljonersvillor i Bromma där de sitter och låtsas att de vill betala mer skatt. Jag får inte ihop det. Om man t ex tycker att man själv betalar för lite skatt så är det väl bara ge bort pengarna? Det behöver faktiskt inte gå via staten. Det heller. Och nej, det är inte för att Mona Sahlin är kvinna som jag aldrig skulle ge henne min röst.  Det är för att hon är kass. (Och jag betalar gärna skatt. Till och med mycket skatt. Jag vill bara gärna att pengarna går till någon som vet vad de håller på med.)

En kvinna jag däremot lite skulle kunna tänka mig att rösta på är Maria Wetterstrand. Miljöpartiet har sina poänger. Faktiskt. Snabbtåg ligger mig varmt om hjärtat. Utsläppsrätter och fiskerirätter också. Dessutom är de ett av få partier som verkligen tycks värna den personliga integriteten på riktigt. Förmodligen försvinner det nog ut genom fönstret om de hamnar i en regering, men än så länge tycker jag de gjort bra ifrån sig där. Sedan har miljöpartiet ofta lika tokiga idéer om ekonomi som resten av det rödgröna blocket när det gäller statligt ägande, monopol och allt det där, men en del bra idéer som sänkt moms på tjänster. Vill man ha en ekonomi som ger småföretagare chansen att skapa de jobb som storföretag blir av med så kan man nog ändå inte gärna rösta rödgrönt, med tanke på kompisarna i gänget. Vill man dessutom ha öppna gränser och få bort statligt subventionerad industri till förmån för framtidens jobb så vetefan vem man ska rösta på. Rödgrönt är det i alla fall inte. Men trots detta, jag håller med Miljöpartiet om mycket. Men inte tillräckligt mycket för att egentligen vilja ge dem min röst. Miljöpartiet i Alliansen i stället för Kd skulle nog få mig att rösta på dem. Men så är det ju inte.

Moderaterna har dragit mer åt mitt håll under Reinfeldt och är väl det parti vars ekonomiska politik jag ligger närmst och vars utrikespolitik jag ligger längst ifrån. Om man ska förenkla det. Och det kan man ju lika gärna göra eftersom jag egentligen inte vill rösta på dem heller. Men, de är i alla fall bättre än V, S  och Kd.

Folkpartiet och Centern hamnar i lite samma kategori för mig. Jag håller med dem om en massa och tycker tvärtom i massa. Folkpartiets skolpolitik är helt bedrövlig och eftersom min dotter snart ska börja skolan ligger det mig extra varmt om hjärtat. Deras populistiska förslag om drogtester, språktester och allt möjligt annat trams gör också att jag inte vill rösta på dem. Centern tappade enormt med den ryggradslöshet Fredrick Federley visade i FRA-frågan och riksdagsgruppens sätt att hantera det. Men de är inte så mycket sämre än de andra två allianspartierna som jag inte heller vill rösta på.

Totalt finns alltså Fp, C, Mp och M som jag kan tänka mig att rösta på för att inte kasta bort min röst och göra det lättare för SD. Jag vill inte rösta på något av dem. De tycker för olikt mig. Men jag måste rösta i det här valet, det kommer jag inte ifrån. Därför tänker jag göra så här:

Jag kommer ta valsedlar från dessa partier, blanda om dem med framsidan ned och stoppa en i kuvertet. Sedan kommer jag slänga de andra utan att titta. Så blir det. Helt seriöst. Se det som en blankröst, med en twist. Så med 75% sannolikhet kommer jag ha röstat för alliansen och med 25% sannolikhet kommer jag ha röstat på miljöpartiet. Det är nog ungefär så min verklighet ser ut, men framförallt ska det alltså ses som en blankröst. Ingenting annat."


Första doppet i havet och vi kände livet i oss

Kära ni
Idag har jag solat på balkongen. Det är så skönt med sommarvärme.
Sedan har jag och Johan tagit det första doppet i havet. Vi räknade till tre och sedan hoppade vi.
Vi ville känna livet i oss. Och det fick vi göra.
Det var kallt men ändå jätteskönt. När man kom upp på land igen var kroppen så kall att vinden blåste varmt.
Jag hoppas det är fint väder på fredag, för då ska vi nog ha picknick vid havet med engångsgrill och öl.
Då ska jag ta kort så ska ni få se hur fint det är.
Jag älskar Sundskajen och Ön. Ni borde vara här.

Veckans Babe

Kära ni
Som ni har tjatat (endast Frida Ashbourne) om Veckans Babe! Jag har inte glömt bort det, jag har bara inte hunnit på grund av jobb.
Men ÄNTLIGEN har jag utsett Veckans Babe ännu en gång. Och det har inte varit lätt ska ni veta. Låt mig presentera:
Veckans Babe

Eller nej. Fan. Jag kan inte bestämma mig..
Välkomna in i min hjärna:
Det handlar om att jag är imponerad över Henrik Schyfferts långa lista över vad han faktiskt har åstadkommit under hela hans väldigt långa karriär.
Och när jag såg hans show "The 90's - ett försvarstal" tyckte jag att det var sjukt bra. Och hur kan man inte bli imponerad över personer som ligger bakom radioprogrammet "Hassan", varit en av Killingänget och vem kan inte tycka om Nilecity 105,6!? Klart han är en babe.
Men jag kan ändå inte låta bli att släppa tanken som kommer upp när jag börjar spekulera kring Henrik Schyffert.
Johan Rhenborg, omfg. Det finns ingen roligare komiker. Och han är en riktigt bra skådespelare också.
Jag dog när jag såg Solsidan, vilken insats! Och egentligen, vad har Henrik gjort som inte Johan har varit inblandad i? Och han har ett sug i blicken. Han är ju liksom också en babe inom samma kategori.
Men anledningen till att jag kom och tänka på Henrik Schyffert och Johan Rhenborg som faktiskt inte får mig att pirra så värst mycket utseendemässigt är att jag inte kan motstå Erik Haag. Han är snygg.
Erik har också en riktigt imponerande karriär bakom sig vilket jag beundrar. Han är en del av Hassangänget, gift med en cool brud vid namn Matrina Haag och är allt från manusförfattare, regissör och programledare. Och ibland kan jag faktiskt tycka att han får stå mest i skuggan om man ska jämföra mellan dessa tre.
Så vilken ska jag välja?
Jag tror Erik Haag tar hem priset trots att jag kanske är mer imponerad av de andra två, och det är på grund av detta:
"2010 och 2011 medverkade Haag i programmet Landet Brunsås på SVT. Ett inslag i programmet där Haag köper ett marsvin från blocket och sedan vrider nacken av och tillagar drogs tillbaka av SVT."
Grattis Erik, Du får mitt hjärta. Du är Veckans Babe!
Protester skrivs i kommentarsfältet, tack.

"Jag ber så hemskt mycket om ursäkt!"

Kära ni.
Idag dog jag.
Jag blev helt varm i hela kroppen och började svettas, försökte få fram ord men hörde bara mummel och med gråten i halsen inser jag plötsigt att jag har spillt ner en kund med typ 1 liter cola.
Vad gör man? Ingenting, egentligen. Dör inombords, kväver det lilla barnet inom sig och ber om ursäkt.
Jag hade tur, hon var snäll. Men fy i helvete vad pinsamt det är när det väl händer.
Tur att jag inte är den första människan och inte den sista heller, som får uppleva skiten.

RSS 2.0